Hur ska en liten ort arbeta med och engagera sig i ett stort vindkraftsprojekt? På inbjudan av projekt Sunnanvind besökte Korsnäs kommundirektör Christina Båssar Åland och delade med sig av kommunens erfarenheter.
Korsnäs kommun i Österbotten har sedan 2020 arbetat med sitt projekt för havsbaserad vindkraft i samarbete med den finska statens markägare, Forststyrelsen. Trots sin ringa storlek – mindre än 2 000 invånare – har kommunen tagit en aktiv roll i processen. Fokus har legat på lokal förankring, försiktiga prognoser och öppen kommunikation.
Under sitt besök på Åland i april träffade kommundirektör Christina Båssar både allmänhet, media och kommunalt anställda och delade med sig av konkreta erfarenheter.
Tydlig rollfördelning och lokal kontroll
Korsnäs äger planläggningsprocessen inom det aktuella vattenområdet. Det innebär att kommunen har rätt att godkänna eller avslå den plan som tas fram. Samtidigt är det Forststyrelsen och samarbetspartnern Vattenfall som driver projektet ekonomiskt och tekniskt. Kommunens kostnader för planläggningen täcks genom avtal med Forststyrelsen.
– Vi har varit tydliga med vilken del av beslutsfattandet som kommunen ansvarar för. Vi arbetar också med Forststyrelsen som i praktiken är finska staten och Vattenfall som ägs av svenska staten. Det skapar trygghet, säger Christina Båssar.
Försiktiga kalkyler och realistiska förväntningar
Exakta intäkter från fastighetsskatt är ännu okända, men en försiktig uppskattning ligger på cirka 70 000 euro per turbin, baserat på en skattesats på 3,1 % av anläggningsvärdet för de skattepliktiga delarna. Till detta kommer samfundsskatt från projektbolaget, som är registrerat i Korsnäs. De faktiska inkomsterna beror dock på flera faktorer – bland annat placering, turbinmodell, byggkostnader och kommande förändringar i skattelagstiftningen. Trots osäkerheterna är Christina Båssar förvissad om att projektet kommer att ge betydande intäkter för kommunen.
– Här i Österbotten har vi erfarenheter från grannkommuner där det byggts mycket landbaserad vindkraft och som visar att parkerna genererar vinst och att det landar stora skatteintäkter i kommunen. Även om man gör justeringar i skatten så att vi inte når de inkomsterna som vi räknar på idag så kommer vi ändå att få så stora intäkter så att vi är på betydligt grönare kvist. Om vårt projekt går vidare förstås. Lyckas vi inte göra vårt projekt attraktivt för marknaden så kanske vi får se vindparker i exempelvis den exklusiva ekonomiska zonen alldeles utanför våra vatten. Då får vi inga skatteinkomster alls.
Projektets omfattning
Precis som på Åland så har Korsnäs projektområde förstorats under processen. Detta är ett sätt att göra projektet mer attraktivt för marknaden.
– Att området har förstorats betyder inte automatiskt att det blir fler vindkraftverk. Men vi tänkte att vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för den aktör som ska utveckla vindparken, och utrymme att flytta på turbiner om det krävs av till exempel miljömässiga skäl.
En vanlig fråga både i Korsnäs och på Åland gäller nedmontering av anläggningarna. I Korsnäs ingår en nedmonteringsplan som en del av planläggningen, framtagen av Vattenfall. Materialvärdet i turbinerna är högt, och avtal om nedmontering och garantier är en etablerad del av projektupplägget.
Flera anslutningspunkter till stamnätet har identifierats av Fingrid, bland annat vid Toby utanför Vasa, samt i Åback öster om Kristinestad. Till dessa två punkter finns minst tio olika möjliga sätt att ansluta kraftledningen från havsvindkraftsparken.
Kommunikation och medborgardialog
Korsnäs har satsat brett på information – via lokala möten, tematräffar och närvaro i byarna. Enligt Båssar har det bidragit till att minska osäkerhet och skapa förståelse, även om det förstås också finns många skeptiska.
– Alla kommer inte att vara positiva, men vi ser samtidigt att antalet inlämnade synpunkter varit förhållandevis lågt, säger Christina Båssar.
Särskilt positiva attityder har kommunen mött hos ungdomar.
– Ungdomarna är mer oroliga för klimatförändringarna än för horisonten. Våra skolbesök har också visat att många ser vindkraft som en framtidsmöjlighet för orten. Att det ska finnas jobb och möjligheter att leva här.
Lärdomar för Åland
Vid besöket på Åland fick Christina Båssar bekräftat att många frågor är gemensamma mellan de åländska kommunerna och Korsnäs – minskande befolkning, färre barn i kommunen och behov av nya arbetstillfällen.
– Samtidigt så verkar man på Åland vara väldigt fokuserad på besöksnäringen. Kanske att vi i Korsnäs har en bredare syn på vilken typ av utökad företagsamhet vi kan få – att vi över huvudtaget kan få nya arbetsplatser i kommunen i framtiden. Om inte arbetsplatser finns så finns inte heller ungdomarna kvar i kommunen.
Christina Båssar hoppas att hon efter besöket i de norråländska kommunerna har lämnat efter sig tanken om en öppenhet inför nya projekt.
– Man måste våga ta chansen när den kommer, och inte överge ett projekt bara för att man är rädd för det man inte vet. Vindkraft är ett ämne som polariserar debatten, det ska man vara medveten om. Det är viktigt att som kommun vara beredd att hantera olika perspektiv med respekt och tydlighet, och helt enkelt bemöta medborgarna på bästa möjliga sätt. Vi ska också vara medvetna om att tekniken går framåt och hittar ofta på nya lösningar till det som vi kanske upplever som ett problem idag.
Infrastrukturminister Camilla Gunell var den som tog initiativ till samarbetet med Korsnäs:
– Det har varit lärorikt för oss på Åland att lära känna Korsnäs och deras havsvindparksprojekt. Korsnäs kommun arbetar för att söka nya näringar, få fler invånare och stärka sin ekonomi. De har också hittat fina metoder att möta medborgarna och diskutera vindkraftsparken. Vi på Åland behöver tillsammans med de aktuella kommunerna också utveckla vår medborgardialog så att fler känner sig informerade om vad som sker, säger hon.
Se hela föreläsningen med Christina Båssar på Landskapsregeringens Youtube-kanal
Korsnäs kommundirektör Christina Båssar och infrastrukturminister Camilla Gunell.
