Vanliga frågor och svar om havsbaserad vindkraft
Nedan finns samlat en del frågeställningar som dyker upp i diskussioner kring havsbaserad vindkraft, och svar underbyggda med fakta och källor.
Vanliga frågor och svar
FAQ
Varför skiljer sig planläggningsområdet från området i havsplanen?
Havsplanering är en process där målet är att involvera alla berörda parter och att ta fram riktgivande lokaliseringsförslag för användning av kust- och havsområden. Havsplanens områden är inte bindande, snarare allmänna skisser som gjordes utifrån kriterier för att slå fast områden med olika intressen. Energiområdena karterades med utgångspunkt att områdena hade få intressekonflikter.
Den nuvarande avgränsningen av planläggningsområdet har som syfte att förbättra kunskapsunderlaget genom att maximera utredningsytan samt öka den ekonomiska potential som ett förstorat område medför. Projekt Sunnanvind följer sitt projektdirektiv och det ökade planläggningsområdet ökar intäkts- och utvecklingsmöjligheterna vilket ger ett bredare kunskapsunderlag gällande vad som är möjligt att utföra inom området. Projektet anser att hela området inte är byggbart i den utformning som presenterats inom samrådsunderlaget.
Planläggningsområdet kommer att avgränsas med hänsyn till olika miljöaspekter samt andra intressen. Det område som kommer auktioneras ut kommer vara mindre än dagens område.
Ger de framtagna visualiseringarna en realistisk bild av synligheten?
Hur man upplever landskapsbilden är en subjektiv upplevelse vilket gör den svår att bedöma. Ögat har möjlighet att fokusera på specifika objekt på ett sätt som en kamera inte kan, vilket kan göra att man uppfattar ett objekt annorlunda när man tittar på det än hur det ser ut när kamera fotograferar samma objekt. Planläggningsområdet befinner sig ca 15–20 km från land, vilket är ett avsevärt avstånd om man jämför med många andra havsbaserade vindkraftsprojekt. 15–20 km är även ett så pass stort avstånd att jordens kurvatur påverkar vindkraftverkens synbarhet från land.
En oberoende landskapsbilds- och kulturmiljöanalys tas fram under våren 2024 för att analysera vilka effekter planområdet kan ha på landskapsbilden, samt på kultur- och boendemiljön. Analysen kommer ligga till grund för de bedömningar som utförs inom miljörapporten.
Landskapsregeringen har tillsammans med WSP sammanställt ett jämförelseunderlag eftersom detta efterfrågades på samrådsmötet. Syftet med dokumentet är att visa jämförbara illustrationer från andra havsbaserade vindkraftsparker. Dokumentet går att hitta under fliken "samrådsredogörelse"
Hur påverkas fåglar, fisk och marina däggdjur av vindkraft?
All verksamhet har en inverkan på miljön. Vid etablering av havsbaserad vindkraft är det viktigt att balansera nyttan av produktionen av förnyelsebar energi med möjligast liten negativ inverkan på djurliv och miljö. Vid planens miljöbedömning klarläggs etableringens påverkan på miljön och begränsas vid behov.
Vindval är ett forskningsprogram som gör vindkraftsrelaterade utredningar på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Svenska Energimyndigheten och Naturvårdverket. Vindval har tagit fram en syntesrapport gällande havsbaserade vindkraftens effekter på marint liv under vindkraftverkens olika livscykelfaser. Enligt rapporten observerades den största störningen under konstruktionsfasen i form av undervattenbuller och sedimentstörning (bullret påverkas av fundamenttyp). Bullret kan påverka beteendemönster av ljudkänsliga arter och sedimentstörningen kan skapa habitatförändringar.
Den havsbaserade vindkraften kan ha positiva effekter för marint liv. De fasta strukturerna kan ge upphov till reveffekter, då de fasta ytorna ger plats till fastsittande arter. Med tid kan det bidra till att marint liv samlas kring strukturerna.
Läs hela rapporten på Naturvårdsverkets webbplats
Landskapsregeringen har gett WSP i uppdrag att genomföra ett flertal underlagsutredningar för att bedöma planens konsekvenser och behov av anpassningar. Dessa underlagsutredningar kommer ligga till grund för miljöbedömningsarbetet.
Fågelinventeringar genomförs för att undersöka fåglarnas vår- och höstmigration inom ramen för projekt Sunnanvind under våren och hösten 2024 för att komplettera befintligt kunskapsunderlag som inom planläggningsområdet kan konstateras vara bristfälligt. Den förväntade påverkan från en framtida utbyggnad av planområdet på berörda fågelarter kommer att bedömas. I de fall osäkerheter kvarstår i kunskapsunderlaget ges rekommendationer på kompletterande utredning och uppföljning i miljörapporten.
WSP utför även en fiskutredning där en detaljerad genomgång av data gällande fångster, fiskemetoder och AIS-data genomförs inom planområdet. Detta underlag kommer utgöra underlag för miljörapporten.
Utöver ovanstående utredningar kommer det även tas fram en fristående underlagsutredning för att analysera påverkan på Natura 2000-områden och marina däggdjur. Underlagsutredningen kommer även ligga till grund för att kunna bedöma hur planen behöver anpassas för att minimera påverkan på marina däggdjur och Natura 2000-områdenas bevarandevärden.
Sammanfattningsvis kommer planmässiga begränsningar, restriktioner och skyddsåtgärder att fastställas inom generalplanförslaget för att säkerställa att påverkan på naturlivet minimeras.
Skapar vindkraftverk utsläpp?
Vindkraftverk, till skillnad från fossil energiproduktion, skapar inte några utsläpp under driften. Enligt Naturvårdverket, är det väsentligt att identifiera utsläppsfaktorer i verksamheters produktionskedja för att kunna analysera den totala mängden utsläpp under livscykeln. All energiproduktion skapar utsläpp vid:
- Utvinning av råmaterial.
- Konstruktion.
- Placering.
- Underhåll.
- Nedmontering.
Ett vanligt sätt att analysera mängden utsläpp inom elproduktion är att mäta i gram koldioxidekvivalenter för varje producerad kilowattimme. Enligt Sveriges energimyndighet (2022), kan de olika energiproduktionsslagens växthusgasutsläpp under livscykeln rangordnas enligt följande:
- Vattenkraft ~4 g CO2e/kWh
- Vindkraft ~11 g CO2e/kWh
- Kärnkraft ~12 g CO2e/kWh
- Solkraft ~41 g CO2e/kWh
- Naturgas 290-930 g CO2e/kWh
- Olja 510-1170 g CO2e/kWh
- Kol 740-1689 g CO2e/kWh
Beräkningarna varierar beroende på teknisk utveckling av kraftverken.
Läs mer om hur man beräknar klimatpåverkan på Naturvårdverkets hemsida.
Läs mer om utsläpp från olika energislag på Energimyndighetens hemsida
Sprider vindkraftverk mikroplaster i havet?
Det finns en del studier kring rotorbladens slitage under vindkraftens livscykel. Fokusområdet berör det som kallas “leading edge erosion”, var rotorbladens yttre kontaktyta vid rotation utsätts för slitage. Enligt Lopez et al. (2023), påverkas slitagenivåerna av extrema väderförhållanden och valet av skyddslager som används på rotorbladen. Slutsatserna är att slitaget framför allt påverkar aerodynamik och produktionseffektivitet, snarare än skapandet av mikroplaster som är beroende av valet av material.
Mikroplaster är plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i diameter. Partiklarna kommer från nedbrutna plastprodukter som på ett eller annat sätt hamnar i havet. Diskussionen om mikroplaster i havet blir alltmer aktuell då forskare observerat den globala spridningen av mikroplaster hos exempelvis fiskar, valar, sjöfåglar men även hos människor. Undersökningar visar att mikroplaster har en negativ påverkan på djurlivet, men att långtidseffekter behöver forskas vidare. Studier pekar på att de mest betydande källorna till mikroplaster är konsumentprodukter och textiler.
Problemet med mikroplaster är att plastprodukter existerar i alla delar av samhället, vilket gör det svårt att spåra partiklarnas ursprung efter nedbrytning. Vindkraftverk, på samma sätt som andra energianläggningar, använder sig av plastmaterial som kan vara potentiella källor till mikroplaster. I de studier som berör ämnet, anses dock vindkraftens andel som källa till mikroplaster i havet som väldigt liten i jämförelse med plastpåsar, hushållsprodukter, bildäck med flera.
Läs mer om mikroplaster i EU:s faktablad (engelska):
Läs mer om rotorbladens erosion på ScienceDirect:s portal för publikationer (engelska):
Läs mer om mikroplaster på SpringerLink:s portal för publikationer (engelska):
Hur hanteras risken för att kemikalier från sedimenten sprids?
Inom ramen för de bottenundersökningar som utförts inom projekt Sunnanvind som grund till miljörapporten har sedimentprover tagits för att undersöka föroreningshalter i både ytsediment och djupare sedimentskikt. Resultaten från denna studie kommer att kunna användas till att dra preliminära slutsatser i komparativa analyser kopplat till effekter av sedimentspridning till följd av en framtida verksamhet.
Inga detaljerade sedimentspridningsmodelleringar kommer att utföras inom ramen för planläggningen då landskapsregeringens avsikt är att generalplanen inte kommer att styra över vilka förankringsmetoder, fundament eller platser som verksamhetsutvecklaren väljer för de olika strukturerna. Däremot kan generalplanförslaget fastställa t.ex. känsliga vattenområden där säsongsrestriktioner för grumlande aktiviteter tillämpas.
Vad händer med vindkraften när det inte blåser?
För att 12 MW:s vindkraftverk ska kunna producera elenergi, krävs en vindhastighet på cirka 4 meter i sekunden (varierar beroende på storlek och rotordiameter). Det betyder att det finns perioder när vindkraftverken inte producerar el, vilket är utmaningen för alla väderbundna energiresurser. Enligt Sveriges energimyndighet (2021), finns dock ingen energiproduktion som är i konstant drift då driftstörningar, underhåll och leveranssäkerhet är faktorer som påverkar produktionsmöjligheten för alla energiresurser.
Fördelarna med vindkraften är att dessa driftstörningar ofta är korta och lätt överkomna, medan andra energikällor som exempelvis kärnkraften tar längre tid att sätta i drift ifall en driftstörning sker. En ytterligare positiv utveckling för vindkraften är elproduktionens vidareförädlingspotential till vätgas. Vätgasen kan lagras, vilket mitigerar väderbundenheten av vindkraften. Genom att sälja elenergin producerad från vindkraft när elpriset är högt, och vidareförädla elenergin till vätgas när elpriset är lågt, kan vindkraften få en balanserande roll på elmarknaden.
Läs mer om vindkraftens förutsättningar på Energimyndighetens hemsida.
Projektet Sunnanvinds uppdrag är att möjliggöra havsbaserad vindkraft på de norra havsområdena med största möjliga nytta för Åland. Uppdraget innebär ett förberedande arbete som ska paketeras inför utauktonering av havsområdenas nyttjanderätt.
